Okej.
Inte okej.
Jag har bara en liiten fråga; När blev jag och Nadine sådana hottentottar fulla av små fula svampar som viskar att det inte är okej?
För senast jag såg efter, så låg vi liksom PÅ, TOPP.
Imorse vaknade jag (vi kan kalla mig Gilbert - det är ett fint namn och jag har ingen att kalla Gilbert) och hade en sådan där malande, äcklig känsla i magen... Ni vet, en sådan som för bud med sig att någonting inte står riiktigt rätt till och att om Gilbert äter mer till frukost kommer Gilbert snart att förlora allt det goda som Gilbert lyckats smälla i sig. Den typen av känsla som intisktivt ger än uppmaningen till att omedelbums ta av sig kläderna, be till önskestjärnan och lägga sig i sin säng för resten av dagen.
Tänk om jag är Pregnant eller vad de nu kallar det borta i Storbrittannien? Det skulle definitivt inte vara så speciellt bra alls. Definitivt med tanke på att jag är ungmö. Jag kanske bär på ett Gudabarn och skapar en nu religion?
Nej, skämt åsido. Jag har ett par ting att funderar över - Träning, Kost och allmän Fashionistisk stil. Det har tillochmed gått så långt att jag funderar seriöst på om jag ska försöka, typ, gå en kurs i innre hantering och Mindfulness eller medveten närvaro. Jag vill inte läsa mer döda artiklar på internet, jag vill utöva hela tjotahejtit här och nu. Kroppsligt liksom.
Fy tusan vad jag behöver kärlek just nu! KYSS TILL ALLA!!!
(Även från timme som viftar på svansen och nosar på mina tår)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar