Den där skålen, den med tankarna, den flyter på ett vilt och vågigt hav. Jag försöker stilla vattnet, det för att sen få bättre ordning på tankarna, men havet bara fäktar och slår. Havet är mina nuvarande känslor.
Hänger ni med??
Okej, jag är galen. Jag fattar. Men det är typ så det känns. Varje gång jag bygger upp någonting så känns det som att det slås ner igen. T.ex. Jag blev överlycklig idag när jag insåg att det faktiskt verkar vara så att vi har ett gäng läsare. Tjohoo! Men sen, sekunden efter lyckan, väller besvikelsen över mig när logiken hinner ikapp. Hur många läsare har vi då egentligen... get a grip. Vår blogg är som ett sandkorn i öknen om man jämför till andras. I alla fall så ser det ut så just nu.
Jag är så överlycklig över de läsare vi har fått. Och jag tänker hålla mitt löfte. Om ni känner att ni är en av dom som följer våran blogg, så har ni nu möjlighet att ge mig ett uppdrag som jag måste göra, dokumentera och lägga upp här på bloggen.
Förlåt för min deppighet. Allt är bara så förvirrat. Skulle kunna skriva här i hundra år om metaforer och mina känslor och tankar jag inte förstår än. Antar att min pms är värre än vad jag vill inse.
Sov helt underbart mina vackra änglar!! Dröm om allt vackert ni kan tänka er. Om natten kan ni göra vad ni vill - världen och universum är eran! Lev det!!
/Nadine
Här är två bilder av det vatten jag hoppas drömma om inatt. (tog de här bilderna i tidig våras vid reimersholme) puss puss
Oj, vilka fina kort. Va vackert träden speglar sig i vattnet
SvaraRaderaPetter
Tack så jättemycket Petter, va glad jag blir! :)fotograferar du själv?
SvaraRadera