I en klyschig text vill skriva en hälsning till en vän till mig. Han betyder väldigt mycket. När jag först träffade honom för lite mer än 2 år sedan så hade jag aldrig kunnat gissa mig till att just han skulle bli en sådan viktig person för mig. Mina fördomar och min trångsynthet stod i vägen och jag gjorde i stort sätt allt i min makt för att inte släppa in honom för nära. Tur för mig att han var envis och för att jag har svårt att vara öppet avvisande.

Det finns nog få personer som har behövt ha så mycket tålamod med mig som han. Och kanske gäller det desamma tillbaka. Tänk att jag får vara en av dem som har äran att stå ut med alla hans dumheter, bara för att få vara den som är närmast allt det fantastiska fina hos honom. Hur mycket bättre kan man ha det?

Jag blir rädd ibland när jag tänker att du någon gång kan försvinna, men jag vet att om det händer så är det kanske för det bästa, kanske. Du har varit en del av min utveckling till en bättre människa. Jag kan inget annat än tacka oss båda för det tålamodet att skrapa djupare på varandras ytor. Jag hoppas att vara din vän livet ut! om du märker att du har förlorat mig på vägen, tveka aldrig att höra av dig. Oavsett hur lång tid det har gått!
Älskar dig. /Nadine