Allmänt Depp och Patetisk! KUL!

Icke Godkänd i matte.
När blev jag en sån?
När började jag skolka från lektionerna för att majen är läskig?
När blev jag en sådan som samlade mod för att berätta sånt för Mia? Och när blev Mia en kontaktlärare som skrattar åt ens rädslor. Hon tycker tydligen att det är gulligt. Jag känner mig bara dum.
Du hade rätt. Jag ger upp. Allt ger jag upp, så lätt.
Du har rätt. Jag har ingen sexualitet. Jag gillar inte ens filmkyssar.
Hon hade rätt. Jag är nog lättstressad och svag.
Mamma har rätt. Jag behöver tänka på min vikt.
Pappa hade rätt. Jag kan inte matte så bra som jag borde.
Moa hade rätt. Jag är egoistisk och respekterar inte människors känslor.
Ja, jag vet att jag är tråkig.
Ja, jag märkte att inte en enda stötte på mig på färjan.
Nej, jag vet inte vart min mobil är. Jag tappade bort den en gång till och sabbade tillitsbandet en gång till.
Ja, jag gick barfota i mina stövlar i dag. Trots att det var snö och minusgrader. Jag vet att jag inte hade någon mössa eller en BH eller byxor heller. Jag vet att jag bara hade en tunn läderjacka. Jag vet att jag var dum som gjorde så. Dumma My som inte sover ordentligt och inte pluggar religion fast hon har prov imorgon och dumma dumma My för att hon sitter och deppar på bloggen som två människor läser.
Alla verkar känna mig och veta saker om mig bättre än jag. Jag vet inte vem jag är. Ska jag vara någonting? Måste jag ha mitt liv planerat? Måste jag ta ansvar för allt i mitt liv? Kan jag inte bara lägga leran jag samlat i ansiktet i mammas och pappas händer och så ser de till att rena den i sådana där upp och nedvända flaskor med mossa och sånt i som man gjorde i 6:års?